SLÄKTEN GYLLENHOFFS STAMMODER 

Ett karolinskt kvinnoöde

AV HANS GILLINGSTAM   

I en uppsats i denna tidskriftsårgång om »Släkten Gyllenhoffs härstamning» har Elsa Nordström visat, att nämnda släkts stamfader, kornetten Johan Lorentz Gyllenhoff (död 1769), var illegitim son till överstelöjtnanten Jean (Johan) Gyllenpamp (död 1740), som vid 1730-talets mitt till honom donerade Karlsgården i Repperda, Alseda socken, östra härad, Jönköpings län. Vem som var Johan Lorentz Gyllenhoffs moder har där ej utretts.'

En ledtråd finns i korrekturet till Smålands-avsnittet av framlidne arkivrådet J. A. Almquists efterlämnade arbete Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, som jag för riksarkivets räkning kompletterar och utredigerar till tryckfärdigt skick. Almquist meddelar däri om Karlsgården i Repperda, att Jean Gyllenpamps fader Lars Gyllenpamp (död 1701) 1680 köpt den av en Anna Ulfsax, och att Jean 1711 köpt den av sin broder Gabriel Gyllenpamp (död 1716) samt 11 mars 1716 pantsatte den till Vrigstads kyrka för två hundra daler, »som han av hovrätten dömts skyldig att betala till kyrkan för det lägersmål han bedrivit med fru Helena Rosenofski».

Almquists källa för sistnämnda uppgift är notisen om första uppbudet på panten i östra härads lagfartsprotokoll 20 maj 1717.2 Datum för hovrättens resolution nämnes icke där, men vid genomgång av »Criminal-Resolutionerna» i Göta hovrätts arkiv finner man målet under den 15 nov. 1714, då hovrätten stadfäste Västra häradstingsrätts dom.3 Vid genomgång av Västra härads dombok påträffas målet under 6-7 okt. 1714:

»Dhet angaf för TingzRätten Pålska Frun Helena Rosenofski så Skrift som muntel. huru såsom hon en bedröfad och uthi beklageligit tillstånd ifrån sine anhörige och slächt bortkommen qwinnesperson är blifuen så olyckelig at hon råkat uthi olofliget sammanläger medh majoren wällbome H: Johan Gyllenpamp, förmehnandes wähl at hennes man Compagnie qwartermästaren af Smålands Cavallerie Gieting lärer wara igenom döden afgången efther som af honom på siunde åhret ingen bokstaf eller annan kundskap hördts, kan dock icke wist weta anten han är lefandes eller död, bekiänner och at hennes sammanläger och beblandelse med H: Majoren hendt uppå majorsbostället Biskopzbo i Wrigstad S., warandes barnet redan födt och på dhet hon såsom Lutterska Relionen antaget icke länger isin bedröfelse måte blifue uppehållen uthan efther giord pcenitens få komma till sine Sahlighetsmedelz nytiande, begiärer hon att Saken nu måblifua upptagen och afdömbd — — —».

Kyrkoherden i Vrigstad, magister Petrus Ternerus, berättade inför tingsrätten, att såväl majoren som Helena Rosenofski för längesedan inför honom bekänt sin »beblandelse», och från majoren, sombefann sig i tjänst vid regementet i Skåne, förelåg även skriftlig bekännelse. Man visste ej, om Helena Rosenofskis man blivit slagen eller fången vid Poltava, och han återfanns ej på en 1712 från Moskva kommen fånglista. Gyllenpamp dömdes att böta 40 mark och Helena 20, varjämte de skulle stå. vardera en söndag på pliktpallen.4 Hovrätten medgav, att kyrkoplikten kunde få utbytas mot varderas erläg-gande av 100 daler silvermynt.

Enligt den av Elsa Nordström observerade notisen i Växjö skolas matrikel om den unge Johan Lorentz' inskrivning den 24 september1730 var han då sexton år,5 vilket innebär, att hans födelseår bör havarit 1714,6 det år då Gyllenpamp enligt ovanstående dömdes förlägersmålet med Helena Rosenofski. Att han sedan fick just den gård, som fadern 1716 pantsatt för att kunna lösa sig och Helena Rosenofski från kyrkoplikten, är ytterligare ett indicium för att Johan Lorentz var frukten av deras förbindelse. Kanske släkten Gyllenhoffs namn är en sammansättning av förleden i namnet Gyllenpamp ochen del av efterleden i namnet Rosenofski?7

Emellertid äro Helena Rosenofskis senare öden icke okända. Re- dan 1929 behandlades hon i en uppsats i denna tidskrift av kyrko-herde H. Södersteen under rubriken Den polska »prinsessan» i Småland.8 Av denna uppsats framgår, att »Helena Johanna Rosinowski» redan 6 juni 1715 enligt Vrigstads vigselbok blev gift med korpralen vid Smålands kavalleriregemente Carl Sewalt Cameen, varefterde på Biskopsbo i Vrigstad fingo två barn, av vilka det äldsta, sonenCarl Fredrik, föddes redan 16 januari 1716. Senare fingo de vid Ugeby i Alseda tre barn 1719-1723, och Cameen, som så småningom avancerade till löjtnant, dog vid 82 års ålder 1776 på bostället Bragderyd i Bäckseda socken, där hans maka dött redan 10 mars 1765 vid en uppgiven ålder av sjuttiofem år. Vidare skriver Södersteen om makarna Cameens barn och barnbarn, från vilka talrika avkomlingar härstamma, om bland dessa spridda sägner, bl. a. att Helena farit till Sverige efter en kärlekshistoria med en i Polen stupad officer vid namn Silfverhielm, samt om en i Klerckerska samlingen i Kungliga Biblioteket förefintlig uppgift, att Cameens hustru »Helena Johanna Stolnikowa Sakrisinoski Rosinofski», som enligt enmantalslängd var av adlig ätt, var dotter till »kronokammarherren iPolen».8'

Ytterligare material om Helena Rosenofski presenterades 1935 avsmålandsforskaren dr P. G. Vejde i en uppsats »Främmande folk-element i Kronobergs län».9 Tydligen utan att känna till Södersteens uppsats, refererar han uppgifter om Cameens anhållan att få gifta sig med henne i Växjö domkapitels protokoll 18 maj 1715 och i enskrivelse till detta domkapitel samma år från den ovannämnde kyrko-herde Ternerus i Vrigstad. Ternerus meddelar i sin icke helt bevarade skrivelse, som i sitt nuvarande skick saknar datum, att »Helena Rosenoffschi» »för 10 el. 11 åhr sedan ifrån Påland hit til Swärie ankommit, öfwersänd, som rycktet gådt, af hr öfwersten Silfwer- hielm», varefter »för 8 el. 9 åhr sedan» en kvartermästare av Smålands kavalleriregemente vid namn Geting kom hem, »som sig med henne låter sarnmanwiga och reser effter 8 dagars hemmablifwande tilbaka åth Påland tul wår allernådigste Konungz Krigzläger och harnu på 8" åhret icke den minste bookstaf henne tilskrifwit eller hon den ringaste kundskap om honom bekommit, antingen han är lefwande eller död». Vidare översänder Ternerus en avskrift av Göta hovrätts ovannämnda resolution 15 november 1714 om hennes förbindelse med Gyllenpamp, och slutligen meddelar han, att »hennes fader har i Påland want en ansenlig man och som hon berättar så mycket som en Landshåfdinge, men hennes flycktige och oförstån- dige ungdom har effter fadrens död brackt henne ifrån Påland och nu i et beklageligit tilstånd, sedan det goda hon med sig til Swerjeöfwerförd mäst igenom en sällsam disposition är consummerat».'°

Ternerus'. skrivelse bestyrker den av Södersteen meddelade tradi-tionsuppgif ten om en Silfverhielms roll i Helena Rosenofskis liv. Överstetiteln visar, att den som sände hem henne måste vara iden- tisk med den 1737 såsom fältmarskalk och friherre avlidne GöranSilfverhielm, vilken 1716 från sekundöverste vid Södra skånska ka- valleriregementet befordrades till överste för Smålands kavalleriregemente.n Han var broder till de i Södersteens kommentar till traditio- nen (s. 113) nämnda Patrik och Hans Georg Silfverhielm, vilka dött i Polen 1702 såsom kornett resp. tidigast 1706 såsom sekundryttmästare.